Ironman Kalmar 2016 – Del 3

Race Reports 5 Sep 2016

Jag kom in efter cykeln på plats 198 totalt och hade alltså cyklat upp mig 483 placeringar. Frågan var nu hade jag ändå gått för hårt? Det skulle snart visa sig på löpningen.

I T2 kostade jag också på mig några sekunder extra i år och tog på mig strumpor för att inte riskera något skav. Fick rejäla sår under Halmstad triathlon och ville inte riskera något liknande. 2min42 sekunder tog växlingen till löpning vilket ändå visade sig vara 4 sekunder snabbare än.

I väg på löpningen och direkt in i det fullkomligt vansinniga publikstödet inne i Kalmar. De 4km som går inne i stan känns verkligen mycket lättare med all publik som hejar på en. Lite jobbigt är det dock att springa förbi alla ute serveringar där folk sitter och myser, dricker öl och äter god mat. Då tänker man liksom ”va fan håller du på med”.

Strax hovmästar langning a la Ragge!
Strax hovmästar langning a la Ragge! Bild: Tina Johansson

Jag hade lite strul med solglasögonen de första hundratalet metrarna då en av de avtagbara skalmarna lossnat, men lyckades till slut få dit dem. Det gjorde att jag missade tjejerna som stod och hejade på mig strax efter växlingen. Jag startade löpningen med 1 winforce booster och 2 hasselnöts gel som jag hade haft i påsen vid växlingen. Redan efter 2km stod dock Ragge med sin hovmästarbricka i själv service kontrollen uppdukad med salt tabletter, mer gels, red bull och salta S. Sjukt bra support helt enkelt. Vi hann växla några korta ord och jag drog i mig lite winforce carbo basic plus.

Varje av de 3 varven i Kalmar är ca 14km långt på löpningen. Varje löpvarv varvar precis jämte målportalen. När jag passerade där första gången så såg jag på klockan att en löpning neråt 3:40 skulle innebära under 10h. Hann tänka att det borde du ju klara lätt….men sen tänkte jag snabbt på förra året och blev genast mer ödmjuk. Slog bort de tankarna med mantrat ”fokusera på teknik, stegfrekvens och nästa vätskekontroll, inte längre.”

Hade trevlig sällskap hela första varvet av en kille i 50-54 AG. Men han kroknade lite efter halva första varvet och efter det var det solo löpning in i mål. Det är inte så många som är talföra under en IM mara tyvärr. Första varvet gick med marginal under 5 min per km som jag hade satt som mål och jag kände mig pigg när jag kom till hovmästarbrickan för andra gången. Ragge var sjukt peppande och sa att split tiderna var skit bra och på sin goa Göteborska ”det är nu på andra varvet som agnarna skiljs från vetet”. Det har han helt rätt i!!

Mot slutet av andra varvet mattades farten lite grann. Jag tog det lite lugnare genom vätske kontrollerna för att få i mig Coca-cola och vatten och ibland en skiva citron. Väggen som kom 2015 var dock aldrig ens nära. Vid langningen för 3:e och sista gången så fick jag återigen bra pepp. Inget om att tiderna droppat lite utan bara positivt att allt såg skitbra ut och att jag skulle tänka när jag passerade vissa ställen att det var sista gången jag var där. Grymt bra mental bild!

Allt kändes bra även på sista varvet. Men, man vet aldrig på en IM mara….väggen kan komma plötsligt. När jag hade 3 km kvar kom Dan, en klubb kompis, upp jämte och trissade upp mitt behagliga tempo så de sista 2-3 km gick återigen strax under 5 minuters tempo. Tack för det Dan.

Efter 3h34 minuter fick jag kliva in på röda mattan och höra Paul Kayes magiska ord. ”Rickard, you are an Ironman”. Jag vrålade ut av glädje och kollapsade innanför målportalen.

Den Känslan!!  Foto: Finisherpix
Den Känslan!!
Foto: Finisherpix

Klättrade ytterligare placeringar på löpningen och slutade på 159:e plats totalt på tiden 9h52min. Snittpuls 144, maxpuls 153 och snittkadens 86. Utrustning förutom redan nämnt på Cykeln, Löparskor: Puma Faas 300 V4 (en sjukt grym sko!!), Seger Sense Running strumpor, Limar solglasögon och Compress sport skärm. Med mig hela dagen och varje dag – Polar V800.

Jag är väldigt nöjd med min prestation. För att gå under 10h måste verkligen allt klaffa och det gjorde det denna dagen. I alla fall nästan. Simningen gick lite långsammare än vad jag borde ha kunnat prestera, men det handlar om minuter som inte betydde något denna gång.

Det blir ingen Ironman nästa år, men jag kommer igen i framtiden. Målet om att gå i mål på Hawaii lever kvar. Tills dess så kommer jag roa mig med annat skoj och då även Triathlon om än kortare distanser.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.