Ironman Kalmar 2016 – Del 1

Race Reports 29 Aug 2016

IM i Kalmar 2015 kategoriserade jag som ett episkt misslyckande efter att ha varit tvungen att gå stora delar av maran och la ut en symbolisk bild där jag står helt slut på energi och söker tröst hos min underbara dotter Amy. Många har sagt att jag överdrev och att jag ju ändå kom in på en riktigt bra total tid (10:30). Men jag kände ändå att jag hade så mycket mer i kroppen den dagen och så försvann all energi på löpningen. Jag hade slagit pb i varenda lopp jag ställt upp i under våren och bland annat gjort Halmstad halv IM på 4:29. Sjukt besviken var jag där och då när jag siktat på den magiska gränsen under 10h! Jag var länge tveksam om jag skulle ställa mig på startlinjen i ett IM igen. Kunde jag orka motivera mig ett år till? Till slut bestämde jag mig att jag inte fick ro i kroppen om jag inte försökte igen.

Helt slut efter 2 varv!
Helt slut efter 2 varv 2015! Bild: Rolf Lindholm

Sagt och gjort! Efter 468h maffetone träning, många av dem med fantastiskt sällskap av Hippien så var jag återigen på väg till Kalmar. Pathfindern tog oss igen ut på äventyr!  Efter registrering och race breifing på torsdagen, kom vi sent på kvällen fram till vår lilla camping stuga på talluddens camping på Öland. Kvällen avslutades med pizza och repris av herrarnas OS triathlon. Enligt race breifingen såg vädret ut att bli perfekt med väldigt lite vind och inget regn, så med det som målbild sov jag väldigt bra natten till fredag. Vi tog sovmorgon till 0800 på fredagen och efter en lugn frukost och fix med utrustningen samt packning av påsar tog vi en 30 minuters lugn jogg innan vi begav oss in till Kalmar och incheckning av cyklarna. Upptäckte att jag lyckats radera alla mina sportprofiler på min V800 när vi joggade och hade endast inomhus simning kvar. Nåja, det kunde jag fixa sedan via datorn tänkte jag.

Eftermiddagen gick i en rasande fart och efter att jag lämnat av Hippien hos sin familj på Stensö camping mötte jag upp mina tjejer inne i Kalmar. Vi hann med en snabb titt i expon och lite sightseeing av löp och simbanan innan vi körde tillbaka till Öland.

Resten av kvällen gick åt till att äta med tjejerna och fixa med min energi. Förutom att jag skulle få en grym support av mina tjejer så skulle även min kompis Ragge med familj dyka upp på fredagen. Ragge erbjöd sig att langa energi till mig både i Degerhamn och i Kalmar på cykeln och löpningen vilket innebar att jag inte behövde ta någon annan energi än min egna Winforce. Ragge ringde vid 22 tiden och vi bestämde allt praktiskt angående langningen och att han skulle kunna hämta grejerna i stugan på morgonen dagen efter. Vi skulle synas längs banan och då först i Degerhamn. Allt var uppmärkt, packat och klart och jag kände att jag hade koll på alla grejer. Precis efter jag gått och lagt mig vid 22 tiden så ryckte det till i kroppen. Helvete! Sportprofilerna i klockan! Upp igen bara för att inse att min jobbdator inte tillät mig installera polars programvara så att jag kunde synka ner triathlon profilen i min klocka. Förtvivlad ringde jag Ragge igen och vi kom överens om att jag skulle få hans Garmin i Degerhamn. Ovärderligt! Efter det blev det inte många timmars sömn som ni säkert förstår….

Kvälls pyssel - Lagningspåse att hänga på tempo pinnar.
Kvälls pyssel – Langningspåse att hänga på tempo pinnar.

Lyckades dock slumra till lite emellanåt och vid 0350 vaknade jag med ett ryck av att jag drömde att jag ju kunde titta i polars iphone app och se om det gick att lägga till sportprofilerna därifrån. Ryckte till mig telefonen och HALLELUJA, problem solved! Tvingade i mig min vanliga frukost, skrev en lapp till tjejerna, gick på toaletten 2ggr och sedan iväg.

Det var en trolsk morgon. Helt stilla! Inte en vindpust och låga dimbankar när jag körde över bron. Gött tänkte jag, blir en riktigt fin simning. Hoppas det inte är för kallt i vattnet. Mötte upp Hippien vid parkeringen precis utanför T1 och vi hade gott om tid att rigga sista energin på cyklarna och kolla trycket i däcken. Sen knatade vi ner till starten för att i lugn och ro byta om till våtdräkt. Vi hann småprata lite med några övriga i klubben. Mötte upp klubb kompisarna Johannes och Tobias som jag simmat jämnt med tidigare i sommar och vi ställde oss tillsammans någonstans mellan 1h och 1:10 i självseedningen inför simstarten. Vi sa inte många ord till varandra, typ lycka till och klappade varandra på axlarna. Sen stämningsfull solosång av nationalsången och strax därefter Kenta (just idag är jag stark) traditionsenligt och vi började gå långsamt mot rampen.

Just de där sekundrarna innan man hoppar i vattnet är obeskrivliga. Man är så nervös, men samtidigt fokuserad på uppgiften att det är läskigt. Hann tänka, hitta ditt tempo, stanna i nuet, tänk teknik, andning, fokusera här och nu. Hann även reflektera snabbt att jag trots allt kände mig märkbart mycket lugnare än förra året.

To be continued….

 

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.